Världen som en spegel

Hur mycket av sitt eget beteende speglar sig i världen? Allt i från den närmaste skaran till det enda ögonblicket. Hur många av oss reflekterar sig i världens spegel? Inte många skulle jag gissa. För då skulle världen inte vara på glid som den är just nu. Vad kan vi lära oss om vi speglade oss i världens spegel? Ja framför allt om oss själva, en hel del.  Men med dagens stress, människor sjukskrivna i psykiska diagnoser, utmattning och samtidigt ett samhälle som ställer högre och högre krav på människan. Det är en tickande bomb. Det kan inte gå väl. Men vad kan vi göra? Vi måste alltid börja med oss själva. Göra val som gynnar oss själva och världen. Det sista är jätte viktigt. Vi kan inte fortsätta i den fart som vi gör att söka makt och rikedom. Genom att göra val som gynnar oss själva och världen, att man tänker aktivt att alltid göra väl för andra, sin familj, granne, arbetskamrat eller någon främling. Jag tror på karma. God energier betalar tillbaka till dig  medans negativa energier gör livet svårt. Allting startar med en tanke. Om man kan städa upp i sitt eget tankesystem och bara tänka goda gärningar och välmening så skulle automatiskt världen bli en lyckligare plats för alla.

Jag menar inte att få det att låta flummigt-filosofiskt. Utan jag tror att det är så enkelt, allt startar med en tanke, din.

Barn i en sårbar tid..

Om vi ska fortsätta i ämnet som jag publicerade i går, idag tänker jag skriva lite om vad jag anser att man bär för ansvar som vuxen.

Jag har själv fyra barn. De har ett spann mellan 25-6 år. Som alla föräldrar upplever någon gång har även jag upplevt en berg o dalbana. Man ställs inför många svåra val när det kommer till sina barn. Jag anser att det är det svåraste och också det viktigaste jobb som man gör här på jorden. Man tar bokstavligen på sig ansvaret för att vägleda en eller flera människor till ett vuxenliv där de kan fungera efter samhällets alla regler. Detta måste man som jag anser det göra med en sådan precision, sådan finkänslighet, en vågskål där man inte, då menar jag med en sådan betoning som att det är mer eller mindre förbjudet att inverka på människans egen fria vilja. Varje människa föds fri. Det är absolut ett av det viktigaste elementet. Kan inte uttryckas nog. Hur liten eller stor man är så är man, och har rätt till sin egen individ. Som förälder får man inte blanda ihop ägande med vägledning. Man har barnen till låns. Det är min uppgift som jag har tagit på mig i mitt föräldraskap att sörja för dessa barn fysiskt, psykiskt och ekonomiskt.

Jag känner att om man ska koppla detta till inlägget från gårdagen så känner jag att jag har tagit med mig det jag upplevde när jag växte upp och försökt att göra mitt jobb med mina barn bättre. Vad jag har med mig är att det är viktigt att se varje individ för vad den är även om man lever i samma familj. Man måste hitta en balans att möta dessa barn efter de behoven som finns och ändå hålla ihop en familj. Nej, jag sade inte att det är ett lätt jobb ;-). Men har man lyckats med det har man verkligen byggt en vänskap eller om man vill kalla det skapat band med denna underbara individ och man har en vän för livet.

Jag var en liten flicka

”En liten blomma växer på ängen ibland hundratals andra blommor. Den är vackert skimrande och den utstrålar en sann god kärleksfull skönhet. Den sträcker sig i all sin prakt mot solen för att växa och synas. Dag ut och dag in står den på samma ställe. Blomman har under sitt liv fått upplevt både regn och rusk, mörker och ljus samt ibland lite av solens värme men det var länge sedan nu. Det lilla livet älskar solen och värdersätter dess ljus högt. För när den skiner ner på henne så får hon den kraft och energi som hon så väl behöver för att växa sig större och starkare. Tyvärr har vädret inte varit det bästa och blomman har nu länge levt i skugga. Hon börjar mer och mer förlora sin skönhet och sin styrka. Men trots detta finns hoppet och tilliten till morgondagen. Jag önskar, önskar ända nerifrån roten tänkte den lilla blomman att solen kommer att skina på mig i morgon så att jag kan få kraft och styrka att leva. Solen lyser med sin frånvaro  trots den intensiva önskan om värme och kärlekens närande ljus . Blomman blir mindre och mindre för var dag och en dag då inser hon varför solens strålar ej når ner till henne. I början av sin uppväxt så var hon precis lika stor som de andra blommorna. Men någon gång , hon hade glömt när nu, hade en tistel börjat växa bredvid henne. Tisteln tog större och större plats. Den skymde allt mer hennes kära sol som hon älskade så mycket. Men då blomman var en godhjärtat liten varelse så fann hon sig i det. För hon såg att tisteln var ju också en blomma, kanske rent av vackrare än henne. Förtjänade den solens strålar mer nu då den var större och faktiskt starkare än den lilla blomman.”

Den här texten skrev en väldigt god vän till mig en gång. Jag blev väldigt berörd av dess ord och dess innebörd. Den är väldigt beskrivande hur det kan vara för ett litet barn, som jag var, att växa upp i en familj där man varken känner sig älskad eller önskad. Tisteln talar för att det kommer in en ny person in i familjen som genast ställer om alla regler vilket kan vara förvillande för ett litet barn. Ett barn som helt utan förmåga att ta hand om sig själv eller försvara sig fastnar i ett system med myndigheter och vårdnadstvist. Ett barn som varje dag får ta emot elaka ord eller slag. Som varje dag för höra att hon är ful, att ingen kommer någonsin att älska henne, hon har inget värde, kränkningar som sätter djupa sår i själen. Sår som är så djupa att det alltid kommer att sitta ärr där i själen, just där.

Samtidigt kan texten vara beskrivande för någon annan som haft en annorlunda situation och orden berör lika mycket i alla fall. För mig handlar det om den lilla flickan som varje dag försökte bli sedd av sin far. Den far som var hennes största idol i livet, den som hon bestämt sig för att hon skulle gifta sig med när hon var stor. Samma far som svek, tog sig en ny familj. Visst levde jag där vid sidan om, just det vid sidan om. Jag bodde under samma tak men jag exciterade inte. Inte på riktigt.

Jag känner att jag kommer att jobba med denna text ur olika synvinklar hela veckan för den kan beskriva så väldigt mycket, för mig och jag hoppas även för andra. Min önskan är att nå ut till människor, berätta mina tankar och upplevelser som förhoppningsvis kontaktar mig via att skriva kommentarer i kommentarsfältet.

Att göra rätt val.

När drivkraften bakom våra handlingar är sund brukar våra handlingar automatiskt bidra till andras välbefinnande. Och då blir de också automatiskt etiska. Vi märker ju mer man lyckas med att förändra sitt hjärta och sitt sinne genom att odla de andliga egenskaperna, desto bättre blir man på att hantera motgångar och desto troligare är det att ens handlingar kommer att vara etiskt sunda. En andlig revolution innebär en etisk revolution.

/ Dalai Lama

 

Jag tycker att dessa ord är värda att begrunda ett tag. Själv har jag suttit här och funderat över dess betydelse. Jag anser att ju mer man smakar på orden, försöker att sätta dessa i ett sammanhang i sitt eget liv, desto mer betyder orden. Man kan plocka in dess mening var som helst och ändå finna dem helt rätt för mitt liv. Självklart är det så. Men varför då är det krig? Varför finns våldtäkter? Människor drunknar närde försöker att fly. Varför anser sig människan ha rätt att slå ihjäl någon annan för dess åsikt. Råder det inte åsiktsfrihet? Människans absoluta vapen, sin egen fria vilja. Vem har rätt att sätta sig över den? Ingen.

Jag drivs av en övertygelse. Det är att vi kan ändra oss. Vi kan börja sträcka ut en hand till varandra. Vi kan sluta värdera materiella saker högre än respekt. Vi kan sluta vara så stressade i samhället och istället andas, andas ända ner i magen. Vi kan lära oss att uppskatta moder jord och automatiskt göra bättre miljöval. Varför? För att vi bryr oss! Vi kan göra medvetna val i våra barns uppväxt. Så att de får med sig rätt värderingar ut i livet. Vi kan ju det….., varför gör vi då inte det. Varför?

 

En ”vanlig” dag med utmattning..

Hej alla vänner.

Vad betyder en vanlig dag med utmattning. Det är nog lika olika som det finns antal patienter. Men för mig betyder det total energilöshet. Man blir mer som förlamad i muskulaturen och i viljan. Man kan mana inne i huvudet medans kroppen inte svarar. Så allt man vill prestera tar väldigt långt tid.

 

I dag har jag haft hela huset fullt med barn. De är väldigt snälla vilket är tur för mig. 🙂 Mina flickor är så pass stora att man kan vara för sig själv ett tag och de håller ändå ställningarna. De berättar för mig när något är fel. Med glada barnenergier borde man bli upplyft men jag blir trött. Jag försöker så varje dag att finnas i nuet runt allt som händer i min familj och mitt tillfrisknande. I sådana stunder tycker jag att det är perfekt att lyssna på podd. Som jag gör nu. Jag lyssnar på ”Att skriva en bestseller eller en annan bok” med Caroline Eriksson och Ninni Schulman. Rekommenderas starkt. Jag tycker den är suveränt bra och matnyttig. Fem tummen upp på den. 🙂

 

Gudomliga helhet som sjunger för oss i tystnaden. Som undervisar oss genom varandra, vägled mina steg med styrka och visdom. Må jag se lärdomarna medans jag vandrar och hedra alltings syfte. Hjälp mig att vidröra med respekt och alltid tala från bakom ögonen. Låt mig iaktta , inte döma. Hjälp mig att inte orsaka någon skada och att lämna musik och skönhet efter mitt besök. När jag återvänder till evigheten, må cirkeln vara sluten och spiralen ha vidgats.

Ur ”Budskap från evigheten”

Idag kom det en bok.

När jag skulle somna i går kväll funderade jag på hur man skulle kunna få bort en tung energi som är i ett av barnens rum. Idag kom svaret…. i min brevlåda. Boken heter ”Strängar av energi” skriven av Denise Linn.

Jag slängde mig naturligtvis 🙂 direkt över den och började läsa. Det ser ut att finnas svaret på min fråga där och svaren på många fler. I boken förklarar författarinnan om hur energier hör ihop. Hur man gör för att lära känna negativa eller positiva energier och man bryter negativa trådar som kan göra dig sjuk eller låg på energi. Det kommer för mig att bli ett sant nöje att läsa denna bok.

 

Livet. Jag kämpar med att få ihop det dagligen. Det känner ni nog igen alla med småbarn, utmattning och att få egen tid. Min dröm är ju att skriva på heltid. Jag som jag redan har varit inne på hur bra jag trivs inne i mitt eget huvud så skulle författare vara mitt drömjobb. Tänk, kunna leva på sin fantasi. Men jag kämpar som alla andra människor. Jag försöker var ärlig mot mig själv, samla energi och jobba sakta men säkert mot ett mål.

Dimman ligger tät

I morse  när jag stod vid busshållplatsen och väntade med barnen för att de skulle till skolan låg dimman tät ner över hästhagen. Hösten är här. Jag drar jackan tätare omkring mig. Med vädret kommer också smärtor och trötthet. Stegen blir tunga och lusten tryter. Känner ni igen er? Men hoppet finns alltid där, glädjen finns alltid där. Varför? Hemligheten är att leva i nuet. Se det vackra i varje minut av dagen. Glöm att leva i framtiden eller i det förflutna utan låt er fyllas med gröna trädkronor, frustande hästar, barns skratt, vindens smekande hand, lukten av den fukt som ligger i luften…..

Att leva i framtiden i tanken skapar ångest, att leva i det förflutna skapar smärta. Stress skapar man genom att alltid i tanken ligga ett steg före vad kan angå ekonomi, karriär, finnas för familj, finnas för vänner, vi måste komma ihåg att människan är inte rustad för att hålla upp eller hålla igång allting. Vänner var snälla mot er själva. Ni är värdefulla.

Orions bälte

Orions bälte har betydelse. Där finns den starkast lysande stjärnan på himlen. Några kvällar i rad när jag har varit ut och rastat hundarna så har jag fastnat i att stå och kolla upp emot de tusentals glittrande stjärnor på himlen men det är just Orions bälte som mina ögon dras till. Jag vet att det har betydelse men för vad, för min utveckling? Det ska bli intressant att ta reda på varför just mitt hjärta drar sig emot Orions bälte. När man står där och studerar så ser man emellanåt ett litet svagt ljus som glimmar till alldeles intill. Även om man inte hela tiden ser den lilla extra glimmade ljuspricken som säkert är en stjärna så vet jag att den finns där.

För mig är det lika med tro. Det behöver inte betyda i religiös mening utan i livet i allmänhet. Även om jag inte ser så kan man känna. Även om jag inte kan bevisa så kan jag tro, lita på min instinkt. Om man lyssnar till sitt hjärta kan man ibland höra när det talar med en. Som en egen förskriven berättelse. En karta över ditt liv. Jag lever i den övertygelse om att alla är här för att göra något gott så varför har vi tappat fotfästet så enormt?  En sjukdom som finns men som man inte vet om. En mening med någonting men som du ännu inte hittat. En dold gåva som bara ger en glädje, ge inte upp fortsätt att leta. Det finns en hemlighet. Håll inte andan, kom i håg att andas. Människor idag håller andan, lever inte i nuet. Alltid en fot i framtiden och nya mål. Nuet då? Glöm inte det vackra i nuet.

Löven färgas röda….

Idag är en sådan dag, en vanlig höstdag i Sverige. Det är grått och det småduggar. Egentligen borde man vara glad efter den torka som Sverige upplevde i somras men jag är ingen fan av kallt ruggigt väder. Idag är en sådan dag som min fantasi värmer mina sinnen. Man måste ha ett fungerande ställe och fly till när man upplever dessa symtom som fibromyalgi skänker mig när hösten kryper på. Men jag är lyckligt lottad för jag har hittat ett sätt som får mig att drömma bort, att känna lättnad i vardagen trots smärta och trötthet. Jag har lyckan att ha en livlig fantasi. Den räddar mig många gånger och det är sådana gånger som skrivningen liksom finns där av sig själv. Skrivningen ger mig tillfredsställelse, den ger mig lycka.  En bra skrivdag ger en sådan eufori så att allting känns lätt. En sådan dag som gör att jag längtar tills i morgon för att jag är nyfiken på var min fantasi tänker ta mig då. Är det en sådan dag som som man tar små noteringar i alla de små skrivböcker jag bär runt på? Är det en sådan dag som man kanske kommer fram med en briljant ny idé? Det enda jag vet  är att min fantasi kommer att ta mig någonstans.

När man är av en vänlig natur och vill det bästa av livet så har man också friheten att välja sina ord. Människans fria vilja är det starkaste vapnet man kan äga. Varför inte göra det bästa av det och alltid finnas där i den goda andan. Vi måste alla hjälpas åt för att få styr på det här skeppet vi alla åker med på, vår planet. Vi sitter i samma båt, vi ror alla mot samma mål, en gemenskap.

 

Hösten kommer…

Hej alla..

Finns det någon mer än jag som älskar att lyssna på podd här inne. När kylan börjar att göra sig påmind så börjar även de kroppsliga bekymren göra sig mer påminda. Det är i den här stunden som man börjar att gruva sig för vintern. För helt plötsligt minns man hur det var förra året, alla symtom kommer krypande. Fibromyalgi är en sådan knepig sjukdom där symtomen skiftar hela tiden. Samt att det skiljer sig mycket även mellan patient till patient. Jag har fibromyalgi. Just nu sitter det i min nacke och ut i axlarna vilket gör att jag går och sover till och med med en halsduk, för värmen känns lindrande. Jag måste lägga mig ner ett par gånger under min dag för att vila just nacken.

Idag är en sådan dag som man lär luta sig tillbaka och bara studera. Jag väntar på ett namn från en av min karaktärer i ett av mina projekt. En pojke. Just det en pojke, inte en man och inte en herre. I ett av mina projekt som jag har i huvudet har han dykt upp, jag väntar villigt på att han ska presentera sig. I mina  projekt är namnen av en väsentlig betydelse. Som en ny vän som presenterar sig. Det låter kanske lite konstigt för de som inte har en sådan fantasi som jag har och trivs bäst i sitt eget huvud. Dagar när jag är ensam i den fysiska världen så känner jag mig ändå aldrig ensam. Jag har alltid vänner att umgås med även om de är i min fantasi. Det är därför jag bara älskar att skriva, där kan man leva ut sin fantasi och det är helt okej. En fiktiv berättelse kan man sväva och fantisera hur man vill det blir liksom aldrig fel.

Även djuren har en stor plats i mitt liv. Har man bara tid att stanna upp, stanna alla tankar  i huvudet och helt avstå från vardagens stress så har både djuren och naturen mycket att berätta. Man kan hämta mycket kraft där. Jag brukar lägga mig på rygg på golvet och alla mina tre chihuahuor kommer och klättrar på mig. De är alltid glada att se mig. Även naturen. Prova sätter er i en skog en halvtimme och koncentrera er bara på att lyssna till alla ljud där. Det finns oändligt med historier i naturen. Bara man lyssnar. Om man ägnar mer tid till att respektera djur och natur så kommer automatiskt miljön att tjäna på det. Handen på hjärtat vänner visst överkonsumerar vi extremt utan att tänka på det. Är det någon mer än jag här som mår riktigt dåligt av all plast som flyter i våra världshav. Hur tänkte du där? Om jag bara kastar från mig och går finns det inte? Som om jag eldar upp mina räkningar slipper jag att betala dem? Konsekvensen finns där även om man inte ser det för stunden.  Det enda man egentligen behöver anser jag till en början är att alla individer tar ansvar över sig själv. Gör rätt för sig. Vi kommer komma väldigt långt på gemensamma krafttag om sig själv. Jag försöka tänka om det verkligen är ett måste när jag får mina infall. Visst är inte heller jag perfekt. Jag är också impulsiv men jag försöker att börja att tänka en extra gång. Ni får gärna lämna åsikter om vad ni tycker och vad ni specifikt gör för att ansvara för er del. Jag skulle verkligen vilja höra. Jag älskar att lära mig saker av andra.