Skäms inte över din historia.

Små varma tårar rinner ner för kinderna och våta droppar faller ner på tröjan. Flickan sitter på sitt rum och dörren är stängd. Hon har ständigt blicken på dörren och lyssnar intensivt på ljud som skulle skvallra att någon kommer. Hon vet inte vad hon ska göra om hennes enda utrymme, enda fristad som är hennes rum skulle fyllas med den låga, taskiga energi som hennes plågoandar utger. Hon får inte vara ifred. Inte någonstans. För hon är ett barn. Ett barn som har de som är äldre, de som är hennes förmyndare och anser att de gör som de vill. Hon bär en skam. En skam som inte är hennes. En skam som är nedärvd och överlämnad till henne att bära. Ett arv som pågått i generationer. Den skam som utgör hennes familjs historia. Hennes mamma bär den liksom hennes mamma och mamman före det. Även pappa har sin skam som är överlämnad på flickan. Den skam som dom själva inte har helat. Dom har inte själva gjort det jobb som krävs för att inte överlämna skammen i arv till sitt barn. Den lilla flickan är en empat, hon är väldigt högkänslig och tar lätt över andras skam och skuld. Det är ett tungt ansvar som hon har tagit på sig. Ett ansvar som inte är hennes men hon har inte heller något val för att hennes förfäder har inte gjort sitt healingjobb som gör att hon skulle kunna bli befriad från denna skam. Hon är ett litet barn och väljer inte själv och har heller inte alla kunskap och erfarenhet som en vuxen människa har och kan därför inte värja sig från denna skam utan bär denna bördan. Det känns för den lilla flickan som ingen i hela världen förstår henne. Andra skrattar åt henne. Vuxna människor i hennes liv säger till henne att det är inte så farligt. Tänk inte så. Det ordnar sig. Dom menar bara väl. Eller? Det finns ingen i flickans familj eller nära omkrets som kan berätta för flickan att det är inte hennes skam. Att det finns ett sätt för henne att hela sin släkthistoria. Det finns ett sätt att skydda sina energier så att man inte behöver dra åt sig allting som en svamp. Som kan lära henne att det finns högre energier som hela tiden omger henne och vill skydda henne, det är bara att tillåta dem. Vem ska lära henne det?

Skäms inte över din historia som skapat dig till den du är. Välj istället att använda dina erfarenheter och lärdomar och hela ditt släktträd både bakåt och framåt. Det är möjligt. Det enda som krävts var om någon berättat för denna lilla flicka att det inte var hennes skam, inte hennes ansvar och att det finns sätt att skydda sig. Bjud själv in din familj och gör det healingjobbet så att dina barn inte behöver ärva skammen längre. Man har ett val och kan bryta den kedjan i detta liv, här och nu. Du behöver bara sätta intentionen, jobba med energihealing själv eller med hjälp av utbildade healer. Man måste göra sitt skuggjobb. Släppa en massa ärvd skam genom att se att det var inte din. Titta på den men lägg inte in några egna känslor och sedan släpper man det som i en luftballong att stiga mot himlen. Be sedan att de lämnar din kropp och ditt sinne. Jag säger inte att det är ett litet jobb. Jag vet att det är hard work för jag har gjort det själv. Jag är den i min släktsaga som tagit på mig jobbet att hela mitt släktträd. Det är inget glamoröst jobb, inte alls. Utan du blir istället ofta missförstådd, utfryst eller annat dumt. Men det är ett jobb värt att göra för allting handlar om barnen. De barn som inte längre ska behöva bära den skammen som den lilla flickan utan val och utan kunskap gjorde. Men hon är stark, jag är stark, jag klarar det här. För det är det som jag är här för. Att hela. Att skydda mina barn från denna nedärvda skam. Nej. Stopp. Det är slut nu. För jag har bestämt mig för att göra slut på denna skam. För mina barn är värda det. För jag är värd det. För att min familjeträd är värd det. Och för att jag kan.