I dag är jag stark..

Det är nog så vi måste tänka. Varje dag. När vi vaknar. När vi står inför beslut. När vi bestämmer oss för någonting.. vad som helst. Jag tänker så här. Jag är en fri individ. Frihet är mitt allra största mål. Med de påtryckningar vi nu upplever överallt ifrån då måste vi känna oss starka. Stå stadigt och fokusera på de mål vi har. Mitt mål är frihet. Som örnen. Jag kan själv. Jag kan inte påverkas av den makt som vill styra över mig, mina beslut och min kropp. Jag kan själv. Vi måste lära våra barn att deras frihet är det som vi måste måna om mest av allt. Inte ägandet. Inte ansvar. Frihet. Som en människa i en fysisk kropp har vi behov som måste uppfyllas. Vi måste sova. Äta. Ha värme. Rent vatten o s v. Men vi måste inte leva som robotar under ett system där någon annan tjänar pengarna.

”Eftersom varje handling vi utför har en universell dimension, en potentiell möjlighet att påverka andars lycka, är etik nödvändigt för att försäkra oss om att vi inte skadar andra.”// Buddha

Djurens betydelse för själen

Jag blir så full i skratt. Varje gång som jag sätter mig vid datorn för att skriva denna blogg så kommer min katt och lägger sig mitt i. Hon kråmar och jamar och vill alltid att jag ska klappa henne. Precis som om hon har gjort denna stund till hennes mysstund. Men vad gör man. Hon är så go. Man klappar henne naturligtvis och talar mjukt med henne. Inom sig skrattar jag, det är inte undra på att hon har gjort denna stund till hennes. Är man en djurmänniska så ger dessa stunder en balsam för själen. Djur kan visa sådan samhörighet och uppskattning för sin ägare om de kan bli behandlade okej. Jag är övertygad på mitt andliga vis att ´djuren är här för att lära oss en hel del. Hur man än tänker så tillhör vi alla moder jord och vår skapare. Det är bara ett faktum. Själv är jag vegetarian av val, för jag klarar inte av att äta någon typ av kött. Nej, det är ingenting för mig. Inte bara för att jag är djurvän, utan jag har en tro om att det har med min andliga utveckling att göra.  Att leva som vegetarian gör att man lättare kommer i kontakt med sina andliga guider som har i uppgift att lära mig det jag behöver. 

I min framtid skulle jag vilja komma närmare vår moder. Om man kan odla för privat bruk vissa grönsaker och frukter och bruka jorden så kommer man automatiskt i kontakt med vår moder. Men vi har mycket att lära än. Människorna. Vi är så inrutade i vår uppfostran. Vi vakna till alarmet på morgonen, går upp och stressar i väg med barnen för att hinna i tid till jobbet. Man jobbar åtta timmar på ett arbete för en lön som knappt räcker. Någon annan tjänar mer pengar på det jobbet som jag gör för att jag har lärt mig att vara tacksam. Tacksam för att kunna betala mina räkningar. Tacksam för att kunna ge mina barn mat. Tacksam för att ha tak över huvudet och rinnande vatten. Tacksam för att ha ett arbete. Nu har vi ett missbruk av vår jord. Man ska odla i små odlingar som man skiftar från år till år. Jag har läst någonstans att man ska gå i cykler om sju. Alltså har man sju olika grönsaker som man odlar ska man varje år flytta odlingen ett steg. Om jag odlade morötter i första odlingen kanske det blir gurkan nästa gång. Tills man har gått runt ett varv. Samma med bär och örter. I allt för många århundraden har vi glömt bort den urgamla kunskapen som vår moder bär. Vi har lärt oss att vara tacksamma för att lönen räcker till att gå till supermarket och handla våra varor. ”Så har det alltid varit.” Tänk på de barnen som aldrig får äta sig mätta.” Vi har fått lära oss tacksamhet. Men vad är den värd?

”Den handlar inte rätt som handlar obetänksamt. Men den som betänker både fördel och nackdel, han är vis.”

Buddha

Hur mycket makt äger vi egentligen?

Min kropp är min kropp, mitt sinne är mitt sinne. Så är det i praktiken…. eller? Hur mycket rätt till våra åsikter har vi? Är det en illusion att tro att vi fortfarande äger rätten till oss själva? Med allting som händer nu i världen med virus och inskränkningar i människors egna fria vilja kan jag inte låta bli att oroas litegrann. Hur mycket äger makten och hur mycket äger vi själva? Jag är en fri själ. Jag älskar min frihet. Jag känner mig bokstavligen hotad under den press som nu sker globalt och medialt. Vem har rätt till sanningen? Är det min sanning eller har vi kommit in i ett skede där man någonstans tillhör kollektivet som makten äger? Vem vet mitt bästa? Jag eller den stora massan? Är vi egentligen skyldiga att följa med som zombies i den globala påtryckning som sker? Kan det vara så att alla världens regeringar och andra beslutsfattare också är förda bakom ljuset? Kan det vara så att det finns en liten procent på toppen som har allting att vinna på det som just nu sker? Att det finns en faktisk agenda. Skrämmande. Vi måste värna våran frihet. Vi måste värna vår sanning. Vi måste värna om rätten till oss själva. Min kropp är min.. eller? Mina tankar äger jag.. eller? Mina åsikter har jag rätt att dela med mig av.. eller? Vad händer? Vem äger rätten? Är det som sker nu till vårt alls bästa?

Det är inte sanningen som gör människan stor utan människan som gör sanningen stor. / Konfucius (555 f.Kr-479f.Kr)

Förmågan att se det vackra

I mitt land där jag bor är det vinter nu. Hela landet är täckt med snö mer eller mindre. Vad jag tänker på i dag är att kunna se det vackra i vardagen precis som det är. Jag är inte någon fan av snö och kyla egentligen. Men i och med att jag måste kunna leva i nuet, ta dagen precis som den är för att jag i alla fall inte kan ändra på det, så då får jag helt enkelt träna mig själv på att se det vackra i den dag som jag befinner mig i. För mitt liv är just nu. Min verklighet är just nu. Och jag är född i ett land med fyra årstider. Även om jag tycker mest om sommaren så finns det en charm i alla årstider. Nu är mitt land täckt av ett vitt täcke. Under täcket sover naturen som bara väntar på att få blomma igen till våren. Visst finns det någonting vackert i det? Moder Jord i sin vinterskrud är vackert vit. Trädens grenar hänger tunga av vit snö. Frosten skapar mönster på vad den än får fäste på . Det skulle kunna vara som att vandra i månader på ett vernissage helt gratis. Som att få skåda de vackraste tavlorna, gjorda av den mest fantastiske konstnären, Moder Jord. Ett levande galleri. Det gäller bara att klä på sig mycket kläder. Livet känns alltid lättare när man skapar skönhet. Mitt jobb blir att se det. Vart jag än går. Det finns där i mina tankar. Ta ett djupt andetag och öppna ögonen för att se det som hela tiden funnits för min skull. Lika väl som för alla andras skull. Är vi för stressade idag för att ge oss den tiden att se? Är det därför mänskligheten finns här? För att vi ska stressa sönder våra kroppar och våra själar? Jag tror inte det. Jag tror vi finns för att kunna njuta av varje dag. Att vi ska kunna glädjas åt den skönhet som erbjuds oss i varje ögonblick. Om man så bara gör det för en liten stund kommer man att känna att livet får en annan mening. Lev livet, se det vackra, ta in skönheten. Det är du värd.

”En kyss är ett vackert knep som naturen skapat för att hejda talet när ord blir överflödiga.” /Ingrid Bergman (1915-1985)

Tiden.. hur verkligen är den?

Precis som rubriken antyder.. hur verkligen är tiden egentligen? Jag tänker så här, hela ditt liv, hela din uppfostran både från föräldrar och samhället är uppbyggd på tid. Du har fått lära dig från början att följa klockan. Ditt arbete börjar och slutar på tid. Du hämtar och lämnar dina barn på tid. Du äter på tid. Du sover på tid. Tänk om tiden är relativ, flytande. Vad skulle hända om vi började följa en inre klocka och följa ett flow i kroppen och i sitt tänkande. Vad skulle hända då? Vem skulle förlora kontrollen? Är det vi eller är det makten? De som bestämmer hur vi ska leva våra liv. Det har blivit mer modernt att ”hoppa av ekorrhjulet”, tänkt om det är de människorna som har rätt. Vi som fortfarande är med i systemet är de som är som zombier och lyder minsta vink. Bara en tanke. Vi kanske är menade att äga vår frihet. Äga rätten till vår ”tid”. Som det ser ut nu platsar du inte i samhället om du inte följer tiden. Är ”tiden” inne att tänka out side the box?

”Vetenskapens mål är att bygga bättre musfällor. Naturens mål är att bygga bättre möss.” /Stig Johansson (1936- )

Ordets betydelse i världen

Jag är kvar lite i det där med ordet. Det är lite intressant hur du använder ord skapar olika typer av reaktioner hos mottagaren beroende på hur du formulerar dig. Samma ord kan ha olika betydelse hos olika människor. Det finns ord som har en hög vibration och så har vi ord som har en låg vibration. Enbart på att välja hur du använder orden så skapar du en reaktion hon mottagaren. Du kan välja kärlek och du kan välja hat med ord. Du kan välja att visa dina medmänniskor respekt eller du kan välja att visa makt. Med hög eller låg vibration menar jag att ord som kärlek, respekt, natur, frihet skapar en högre vibration i människors medvetande medans ord som hat, makt, våldtäkt, ägande skapar en lägre vibration. Som att vissa ord är lätta och bära medans andra ord känns tunga och nedtryckande. Det fina med detta är att alla har möjligheten att välja. Eller hur. Jag kan välja hur jag vill att mina ord ska komma ut och hur effekten blir av det jag säger eller skriver. Varför inte välja uteslutande de ord som skapar glädje och kärlek hos mottagaren och då även hos mig. Vi är inte mer än människor och jag tror att alla någon gång har känt att man inte kan stoppa sig för man vill säga någonting som sårar. För att jag kände mig sårad. Ord som bara kommer ut för att man känner sig frustrerad och arg. Utan att för den delen tänka på att dessa ord som jag bra hasplade ur mig kan ha effekt under en lång tid. Även efter att jag glömt bort att jag sade dessa och gått vidare i mitt liv. Poängen är att man alltid har ett val. Du är fri. Välj med hjärtat. Tala eller skriv de ord som skapar skönhet, respekt och ljus för alla. Om det bara fanns högvibrerande ord på jobbet eller i skolan. Då behöver ingen känna klumpen i magen och smärtan över att behöva gå dit. I ett samhälle som vi har så finns vissa normer man lär rätta sig till. Vi har ingenting att välja på för vår värld ser ut så här. Vi måste gå i skolan för det säger lagen. Vi måste arbeta annars får vi inga pengar och kan inte överleva. Det är så smart uträknat av makten. Vi är låsta. Men med så enkla medel som att vara en fin medmänniska och välja ord som höjer oss och inte skapar förtvivlan och utanförskap. Vi kan välja. Använd ordet smart och var med och skapa den verklighet vi lever i.

”Visdomens ord sitter inte i hur eller vad du tänker på. Utan vad ditt hjärta känner och vill säga dig.” / Linda Idani

Jag vill börja denna blogganteckning med att tacka för alla fina kommentarer jag fått. All kärlek till er. Tack.

Ja hur fortsätter man efter år 2020? Det har verkligen varit ett prövningens år för oss alla på olika vis. Jag har jobbat otroligt med mitt eget mind, min uppstigning med alla symtom som det ger. Även brottats med den sjukskrivning som jag fortfarande är kvar i. Jag kämpar hårt för att komma ut på den andra sidan. Där man kan lägga allt motstånd och funderingar bakom sig. Där sjukdomar är borta och vägen har blivit lättare att vandra. Vägen mot mitt mål som är att uppnå mitt livsändamål, varför jag är här på denna jord. Vi som är med i detta arbete, vi som har stått jordade och gjort vårt bästa för att bana väg för det oundvikliga. Uppstigningen. Vi ligger inför det skifte som varit bestämt i tusentals år, vi är där, vi ska tillsammans klä av lögnen. Vi ska tillsammans i ljus och kärlek lära oss att se igen, det som vi varit blinda för så länge. Vi är ljusvarelser som ska leva i harmoni med världarna. De världar som vi glömt. Jag ser framför mig en värld där det är normalt att leva bland väsen, drakar, änglar och även varelser från andra galaxer. För mig är det inget konstigt. Faktiskt känner jag att det är en mer normal värld än den vi ser nu. Det mörker vi lever i. I går skrev jag en text som kom till mig i direkt kanalisering med universum som jag tänker dela med mig här…… ett budskap från guiderna.

”Börja skriv. Skriv, skriv, skriv. Lämna till oss hur informationen ska komma ut men sanningen ska fram. För att rädda jorden så måste sanningen fram och lögnen exponeras. Först när människan ser kan en förändring ske. Det är så planerat sedan flera hundra år vad som lär ske. Du visste det innan du klev ner på jorden. Tiden är inne. Lögnen ska kläs av. Universum är med, galakterna är med, änglarna och drakarna är med. Även trollen, väktarna och älvorna är med. Enhörningarna. Djuren som vi har, husdjur eller vilda är med i planen. De är inkarnerade till just sin uppgift. Det är nu det händer. Koncentrera dig på att stå stadigt, jordad och i universums ljus så kommer kollektivet att hjälpa den ljusa sidan. Gå inte på lögnen som sker. Det är det största bedrägeri i människans historia.”

Ja vad säger man. Mycket tydligare kan det inte bli. Vi har utstakade öden som vi ska vandra. Här är en del av mitt öde. Ordet. Är det därför som jag alltid varit så ? Känslig för hur man uttrycker sig. Lite som en ordpolis kanske :).

Det kommer att komma sanningar i alla möjliga former. Jag har även börjat drömma mycket. Som här om natten kom Camilla Läckberg till mig och det tydliga i den drömmen var att hon stod väldigt nära mitt ansikte och sade ” Jenny, så får det bli!” Min fråga just den natten till mina guider och universum var rent yrkesmässigt. Jag har kommit till ett vägskäl där jag nu är tvungen att ta ett beslut vilken väg jag vill gå. Hennes kommentar var tydligt för mig. Jag bär min sanning, jag kan den. Det enda jag lär göra är att ta steget. Universum kan inte gå åt mig på grund av min fria vilja. Jag lär gå själv.

I ljus, kärlek och tusen kramar …

”Det finns ingenting där fåglar skiljer sig mer från människan än i att bygga och ändå låta landskapet vara orört” /Robert Lynd (1879-1949)