Är det upp så är det ner. .

När man har haft några enorma dagar i uppåtgående så vet man att det kommer ett bakslag. Idag har jag haft huvudvärk och behövt sova middag. Hjärnan är trött.  Tanken går segt. Man har svårt att koncentrera sig. Ljud, ljus och lukter blir olidligt. Vardaglig göromål blir oöverstigligt. Rörelser går långsamt. Fibromyalgivärken blir mer påtaglig. Man tittar på allt som behöver göras när man lever i en familj med små barn. Men man tar inte för sig att göra någonting. Det liksom finns inte där. Som om man är oförmögen. Maken får fylla i mina meningar för att tanken går allt för segt. Barnen blir oroliga och blir mera mammiga då de gärna håller sig nära på grund av någon slags känsla av ansvar eller övervakande. Men kära barn, jag är vuxen ni behöver inte vakta mig. Jag klarar mig alldeles fint.

 

“Jag har sett människor som är trögare än jag – och sävligare… och till och med stillsammare, lojare och latare än jag. Men de var döda.”

Mark Twain

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.