Om du fick en vecka att leva….

Jag fick en tanke när jag lyssnade på Tim McGraws låt ”Live like you dying”, om jag skulle göra en bucket list till mig själv om vad som var viktigaste för mig att uppleva om jag hade en vecka kvar i livet. Det är inte så lätt men jag insåg snabbt att jag fortfarande lever mitt liv under vissa rädslor. Jag som trott att jag passerat de flesta av dem, att jag jobbat mig igenom rädslorna för att få känna mig som den fria människa som jag strävar efter att bli. Det som jag fortsätter att tjata om, att allting är ett val. Ska jag vara helt ärlig så…. ja jag kämpar också med dessa frågor för att göra dessa till verklighet i mitt liv. Det är det som är verkliga livet. Att uppleva uppgång och motgång. Det är där våra lärdomar sitter. Jag kan få en bild av min själ på insidan av min kropp som bara sitter och studerar, nickar och hummar. Att jag (i och med att jag är min själ) studerar mig själv och bara tar in. Här kämpar jag dagligen med min kropp, mitt sinne, mina tankar och mina val och på insidan sitter ”jag” och bara studerar. Man kan nästan bli lite frustrerad. Hjälp mig istället. Ge mig något facit. Ge mig någonting att gå på. Men nej. Kampen är min. Lärdomarna är mina. Problemen är mina att lita ut och att ta lärdom av. Sedan i mitt efterliv där har själen memorerat allting för att ta det med sig till nästa avatar/lärdomar.

Men skulle jag göra en bucket list…. jag ska fundera på den och återkommer..

.

Hur gick det med min tacksamhetsvecka..

Hur gick det för er? Jag hade lite kämpigt med det. Jag fick lov att påminna mig själv under dagen så fort jag kom på det. Det bra var att jag insåg att jag har enormt med brus i mitt huvud och att det hade svårt att komma igenom med mina tacksamhetstankar och känslor. Vardagen var liksom i vägen. Som jag ser det är det hela matrixen som har lärt oss från vi var väldigt små att hela tiden stressa, vara upptagna hela tiden med att jobba för att tjäna pengar, varför behöver vi de…jo för att vi fått lära oss att det är det enda sättet. Hela tiden ska vi känna att vi måste uppnå mera, att livet rullar på i sådan hastighet att vi måste hänga med för vår egen överlevnad. Vilket är bullshit har jag kommit på… vi är födda fria. Allt annat är inbyggt i vårt system. Det är för att hela matrixen, de få procent på toppen av eliten tjänar väldigt mycket pengar på att mänskligheten är för slavade och radiostyrda. De gör allting i sin makt för att vi inte ska komma i kontakt med vårt inre. Vår egentliga identitet. Vår själ. För när vi gör det kommer mänskligheten att resa sig. Vi kommer stå stadigt enade i kampen om vår frihet. Om rätten att bestämma själv. Att mitt liv är mitt och ingen annans. Skolan ska vi inte tala om…… det gör jag en annan dag i ett eget inlägg för där har jag en del åsikter :).

För att summera detta så var det en väldigt lärorik vecka då jag insåg hur svårt det var att faktiskt komma in i sig själv och verkligen ta kontakt med sitt inre. Allting som sker runt om i livet stör ut allting som gör att man får kontakt med sitt ljus. Man måste verkligen vara stark och envis och återkomma om och om igen. Ge inte upp snälla ni. Gör som jag tänker göra…. fortsätta vara envis. Jag kommer att kämpa ännu hårdare för att känna tacksamhet i allting. Det är egentligen så enkelt men så stört.

Tips: Stäng ner sociala medier. Stäng av TV. Lyssna inte på den propaganda som nu kommer från alla världsregeringar. De försöker bara skrämma skiten ut befolkningen för att vi ska fortsätta att lyda. Känn inåt. Känn i ditt hjärta. Din kropp och ditt hjärta vet sanningen. Din sanning. Var din egen lyckas smed… Gör det som ditt hjärta ber dig. Vi är nu mitt i The great awakening… Det kommer att hända grejor nu..

shine your light...

7 dagars utmaning..

I dag har jag bestämt mig för att göra en 7 dagars utmaning till mig själv. Den innebär att jag ska påminna mig själv att tacka och känna tacksamhet över det som är verkligt. Som att tacka för det hem jag har. Ett hem som jag älskar att vara i och som jag har fått inrett. Ett hem som gör mig stolt. Att jag har värme nu när hösten är här. Att jag får äta mig mätt varje dag. Jag väljer själv vad jag vill äta. Att jag har en familj som älskar mig . Det är snart inte alla unt att ens få barn är jag rädd för. Jag har en bil att ta mig dit jag behöver. Jag har djur som blir jätte glada när jag kommer hem. På natten får jag ligga i en varm och skön säng. Jag kan åka och köpa mig kläder när jag vill. Jag kan välja att umgås med folk om jag vill. Jag kan välja att rikta den tacksamhet och kärlek jag känner till mitt eget hjärtchakra. Jag kan välja att njuta av det moder jord skapar då jag bor mitt i naturen. Det är jag tacksam för. Jag kan höra fågelsång bara jag går ut. Jag har full känsel i mina händer och njuta av att klappa en mjuk djurpäls. Jag skulle kunna fortsätta länge känner jag. Det finns så mycket att vara tacksam för. Kom ihåg att tacka dig själv. Kom ihåg att tacka för att du kunnat betala dina räkningar. Kom ihåg att tacka för den maten du äter. Kom ihåg att tacka för allt som du vet är verkligt.

I dag är det torsdag och jag kommer att köra denna utmaning med mig själv i 7 dagar. Är det någon här som vill hänga på så skulle jag tycka det var jätte roligt om ni sedan kunde skriva i kommentarerna och berätta hur ni tycker att det gått.. Om 7 dagar kommer jag att berätta här i bloggen hur jag tycker att det har gått.

shine your light...

Välj dina ord..

Jag hade tänkt att ha rubriken ”Karma is a bitch” men det fick jag snabbt äta upp. Hela min text försvann och jag fick börja om från början. Därför ändrade jag också i rubriken. Den karman kom och bet mig i baken direkt :). Jag vet verkligen vad karmajobb innebär. I hela mitt liv har jag jobbat med karma, skuggor som måste skalas bort. Som lagerna på en lök. Varv för varv har jag gått. Det har kostat men det har heller inte varit ett val. Det är därför som jag är här i detta liv. Att rena karma. Nu vid 47 års ålder känner jag att jag kanske kan komma ut på andra sidan, få se ljuset i detta liv. Att få känna glädje och harmoni resten av min tid. Men där är jag inte riktigt än. Karma is a bitch. Verkligen. Men har jag lärt mig någonting av min resa så är det att inte dra på sig låga energier eller dålig karma. Välj dina ord. Välj dina känslor. Välj dina tankar. Dina tankar blir din verklighet. Man måste komma ihåg det. Det finns alltid två sidor av ett mynt. Det samma som alla individer alltid har sin fria vilja att välja. Det kan inte någonting plocka bort. Ta vara på den friheten.

Mitt karmajobb handlar om barndom, val, möten, ja egentligen kan jag hålla på länge och lista upp olika saker. Man får ta dem som de kommer upp. Det kan vara ett barndomstrauma som måste omfamnas med kärlek och sedan släppa det. Som jag nämnde den eviga löken.. Det finns alltid ett lager till. I alla fall på min lök. Att omfamna ett gammalt trauma för att släppa det i kärlek har inte att göra med att man har tillåtit saker ske eller att de som har utsatt mig för onda saker är förlåtna utan att jag har acceptera det minnet och för min egen frid har jag släppt det vidare till universum. Jag har inte möjlighet att vara lycklig om jag inte kan acceptera min historia. Den går inte att ändra. Men jag kan välja hur jag vill förhålla mig till den. Jag kan välja om jag vill gå och älta detta dåliga minne och återskapa om och om igen i känslan det jag har upplevt. Eller jag kan tacka mitt eget högre jag för lärdomen och släppa den vidare. Jag kan välja att se mig som ett offer i min egen situation eller välja att vara en krigare och ta mig framåt i livet. Jag kan välja att ta lärdom av det jag upplevt och därmed också välja vad jag utsätter mina medmänniskor för. Jag kan välja att vara stark eller leva i olycka med mina tankar och känslor . Var stark, stå emot egots ältande. Egot strävar alltid efter att gå tillbaka till det ”normala”. Om du farit väldigt illa i din barndom och tror att det är den enda verklighet som du har så är det just egots förtjänst. Egot mår bra på att du mår dåligt. Ge inte egot det utrymmet utan ta kontroll över ditt liv och bli din egen alkemist.

This contains an image of: {{ pinTitle }}

Fullmåne i fisken.

I den delen av världen jag bor i är det idag fullmåne i fiskarnas tecken. Jag kan säga att jag som är fisk känner verkligen av detta idag. Min energinivå är helt utslagen. Men jag ska ändå ta vara på den idag. Fullmåne i fisken innebär att genom det är det sista tecknet i zodiakens så är det avslut som står på listan. Idag ska man göra sig av med allt gammalt groll som inte längre medför någonting i ditt liv. Man kan använda sig av duschen, alltså vatten att rena sig från gamla energier. Det räcker att du sätter intensionen när du kliver in i duschen. Annars kan man prata högt in i strålen och på så sätt släppa taget. Man kan ha en eldningscermoni där man använder sig av eld för att bränna bort gammalt. Det kan man göra genom att skriva lappar eller viska in ord i någonting brännbart som man sedan lägger i elden. Man ska alltid ha respekt för en cermonield. Man kan inte grilla på den. Man får inte blåsa ut den utan den ska helst brinna ut. Välj det sätt som passar er där ni befinner er.

I dag väljer jag att släppa mina rädslor för den oro som är i världen.

I dag väljer jag att släppa allting som jag ältar i mina tankar.

I dag väljer jag att släppa tron på att jag måste kämpa.

I dag väljer jag frihet.

I dag väljer jag kärlek.

I dag väljer jag mig….

Brev till mitt inre barn…

Kära Jenny.. Jag är bara fem år, jag sitter och har gömt mig under skrivbordet i sovrummet. Mamma har just skällt på mig. Någonting är hon inte så nöjd med över mig. Vad har jag gjort? Jag är inte helt säker men jag vet att mamma är arg. Obehaget växer, jag är helt ensam under skrivbordet, samtidigt som jag känner mig ensam och övergiven av världen vill jag vara själv. Klumpen i magen växer och hjärtat värker, liksom knyter sig i bröstet. Hur ska jag klara mig? Vem ska ge mig mat? Jag känner att mamma inte är helt nöjd med mig men just nu vet jag inte riktigt varför.

Jenny du är ett milt barn. Du är ett snällt barn. Du är ett älskvärt barn. En liten tjej med ljusa flätor i håret. Du biter på naglarna. Det är en ovana som dina föräldrar försöker att få dig att sluta med. Din osäkerhet sitter i din självkänsla men du ska veta att du är stark. Livet kommer att visa dig det. Du är beskyddad av änglar. Du har en uppgift. Livet är en ensam resa och du kommer att känna av det många gånger under ditt liv. Vissa prövningar kommer vara svårare än andra. Livet kommer gå hårt fram med dig. Men du är stark, du kommer att inse det senare. De svårigheter som du möter i livet är designat just för dig, för ditt liv, för din resa. Någon gång i livet kommer du att se att du är vis. Du är här som en lärare för alla de människor som du har runt omkring dig. Du är här som lärare till dina föräldrar. Du är en gammal själ med många livserfarenheter. Visdom som du har samlat ihop och bär med dig genom alla dina liv kommer att komma till användning i detta. Sök dig själv. Heala din själ. Det är värt jobbet. Gör dig av med din karma, din släkts karma. Hjälp moder Gaia i hennes uppstigning och du kommer att bli belönad av universum, av moder Gaia. Vi älskar dig ljusets barn. Älska dig själv som vi älskar dig ska du se det vi ser. Öppna ditt hjärta för universum så kommer kärlek att strömma till dig. Älska dig själv kära du för du är värld det.

This contains an image of: {{ pinTitle }}

I dag mötte jag mig själv.

Jag tänker dela med mig av det som hände med mig i morse när jag mediterade. Jag gick in i mitt helande rum som är placerat bakom mitt hjärta. Där sitter jag ofta när jag mediterar, mitt inre jag. Jag har alltid haft bilden av mig som jag ser ut i min avatar som jag nu har, alltså som mitt yttre ser ut. Kanske något yngre. Men idag såg jag min själ. Jag så den gamla kvinna som jag är, den gamla själ som jag är. Sliten av många livstider men ändå vis och nöjd. Jag hoppas att jag kommer att får möta henne varje dag. Hon är en del av mig och min vägvisare. Jag fick känslan av en gammal medicinkvinna som levt många liv ensam, missförstådd och fått bära en tung börda av människors skuld. Jag bara älskade henne från första stund. Hur kan man inte göra det med en sådan vis människa som frivilligt liv efter liv burit bördan av människan. Bödor som man blir beskylld för som man inte har gjort. Någon att lägga skulden på. En ensam väg. Ett ensamt liv, efter liv, efter liv.

Jag känner att jag genast kan förstå mycket mer av min existens i denna avatar. I detta liv. Varför saker och ting har fallit sig som det har. Vilket enormt karmajobb som har gjort för flera tidslinjer. Jag har betalat ett högt pris i detta livet för att få vara med i den uppstigning som nu sker. Det viktiga här är att inte falla in i ett martyrskap. Utan vara medveten om de tankar som ändå finns med och spelar som skapar de känslostormar i kroppen som kommer utav tankar. Se dem, känn dem men var dem inte. Observera och släpp sedan taget. Det är lättare sagt än gjort jag vet. Jag kämpar också dagligen med detta men i och med mitt möte i morse så känner jag att jag har ett starkt stöd, en mormor som jag kan vända mig till när jag behöver vägledning. Min rekommendation är att alla söker sitt eget inre högre själv. Det kommer att bli en vän för livet.

Om man i denna svåra tid som vi nu upplever runt om vår fina planet kan lära sig se det vackra i det lilla så kommer de allra tyngsta tiden kunna blåsa över och du har ändå känt att du kunnat njuta av den tiden. Som en vacker sångtext- sjung med.. Ta en promenad i naturen- se det exceptionellt perfekta som vår moder Gaia låter oss ta del av, Se det avancerade byggnadsverket i en enda blomma- känn dess doft. Säg till någon i dag att du älskar dom- se vad det gör med människa. Le åt någon du möter- det kan göra hela deras dag. Ni förstår vad jag är ute efter. Njut det är det vi är här för. Inte krig. Inte svält. Inte hat. Kärlek, ljus och omtanken om andra. Känner du att din hjärna drar iväg och att du tappar i styrka att stänga av…. var i service till andra. Ge av det du har. Universum kommer alltid att belöna sådana gester. Håll i Håll ut. Vi är snart ute på andra sidan.

I bland säger en bild mer än tusen ord………

Detta innehåller en bild av: {{pinTitle}}

Dags att vi alla börjar be böner för världen..

Oavsett om man är religiös eller inte.. jag anser mig inte som religiös. Jag tillhör ingen religion men jag är troende för det. Jag tror på en högre makt än oss. Jag tror på godhet och ovillkorlig kärlek. Jag tror på ljuset och har hopp för framtiden. Den framtid som vi nu alla måste vakna upp till, den framtid som vi alla måste vara med att skapa med handlingskraft och med sinnet. Håll sinnet ljust. Håll ren kärlek i sinnet. För dig själv, för din granne, för kollektivet och för moder Gaia. Alla är ett. Vi lever i en turbulent tid och alla kommer att behövas för att resa oss upp från detta. Alla behövs för att vara starka nog att säga nej till all galenskap som idag har blivit vår verklighet. Vi måste stå enade så att vi orkar. Tillsammans är vi starka. Stormen kommer att mojna….. om vi tror på det.

Jag tänkte dela med mig av en bön som jag brukar använda mig av så gott som dagligen. För jag tror på ljuset. Jag tror att det finns ljus och kärlek i alla människor det är bara det att vi har glömt bort vem vi är…… innerst inne. Dax nu att plocka fram den ljusvarelse du är. Se att de saker som händer är våra personliga läxor. Att uppstigningen handlar om att göra gemensam sak… gruppera oss med våra likasinnade och jobba för ljuset och kärleken. Där ligger den största healingen kollektivt. Även den jävligaste människan, den som man blir super arg bara man hör talas om är också en ljusvarelse där inne… kanske behöver de bara ljuset att leda dem rätt.

”Jag ber om att få ta emot solljus och Siriuskoder av högsta frekvens som finns tillgängliga för mig.

De aktiva i mitt DNA, i mina celler, i mina organ, i min fysiska kropp, i mitt energifält.

Jag är fri. Fri att välja den verklighet jag vill uppleva. Fri att välja mitt förhållande med tiden, med utrymmet, med andra människor, med Moder Jord, med mig själv.

Aktivera min skapelsekraft. Aktivera koppling till min högre varelse. Jag ber om en nedladdning av all information jag behöver just nu. Må visdomen av mig vara överlägsen. Aktivera och leva från en plats av förbindelse av den. Att jag kan se bortom illusionen.

Uppkopplad med mitt hjärta, med himlen, med jorden, med mamman, med solen, med Sirius, med mitt hem. Jag tar emot koder från stjärnorna.

Jag släpper med tacksamhet det gamla att gå i kärlek för sin tjänst och är öppen för att ta emot det nya.

Jag står ovan striden. Jag är kärlek. Jag är ansluten till allt liv inom det enda livet. Jag är frid, harmoni, fullständighet, överflöd, intelligens och helhet. Jag är allt som källan är för jag är källan som uttrycker sig själv”

TACK

Kriget mellan viljan och orken..

Kampen fortsätter. Kriget mellan drivet/viljan och utmattningen. Orken klarar sällan hela vägen. Priset man betalar är smärta i kroppen och huvudvärk. Inte att förglömma huvudvärken. Kommer alltid, stadigt. Det behöver man inte fundera över. Men jag tappar aldrig modet. Inte heller hoppet och målet som jag ständigt ser framför mig. Drömmen lever trots motgångarna med den tillfälliga nedgången som är mitt mående. Det finns en andra sida, det finns en tid då jag kommer att bli bättre. Där brukar jag försöka att fokusera. Där bor jag. För jag ger inte upp. Mitt mål finns där. Min dröm om att bli författare. Jag vill skriva, min passion. Där kommer jag att bli frisk. Där kommer jag att trivas när jag får regera min egen tid.

 

”Var inte rädd för avståndet mellan dina drömmar och verkligheten. Om du kan drömma något, kan du också förverkliga din dröm”

Belva Davis F. 1932

En dag i barnens tecken.

Verkligen i ordets rätta betydelse. Idag har varit helt vigt till barnen. Det började med att jag blev väckt i morse, min äldsta dotter ville komma över och hälsa på. Hem kommer hon med mitt yngsta barnbarn som snart är tio månader. Så förmiddagen var vigd till dem. Sedan hann jag nog ligga och vila cirka 15 minuter och sedan var småflickorna hemma från skolan. Då var det full fart igen. De hann inte ens ta av sig ytterkläderna förrän det var tjat att de skulle iväg och köpa julklappar. Så in i bilen och iväg. Visst hann vi med en vända på Leos lekland också när vi ändå var ute och åkte.

Så för att komma till det som jag tog upp igår, så försöker jag verkligen att leva i nuet. Att inte stänga mig inne och bli helt osocial och kanske till och med utveckla social fobi igen. Nej tack. Visst blir jag väldigt trött men man blir samtidigt pigg i själen på ett skönt sätt för att man gör något. Försöker att komma igång. Varje dag. Så dag är jag nöjd med vad som jag presterat.

 

”Lycka är när vad du tänker, säger och gör är i harmoni”

Mahatma Gandi