Ett andetag i taget..

Nu på kvällen när jag låg och vilade på min mans bröst, vi kollade på Idol på tv, så lyssnade jag på hans andetag plus hans hjärtslag. Jag märkte att han andades mellan fem till sju andetag medans jag andades ett. Hans hjärta slog dessutom som Tors hammare. Jag frågade han om han var stressad men, nej det tyckte han inte. Jag sade att han måste lugna ner sina andetag och andas djupare. Hans kropp kommer att gå sönder annars. Vi måste bli medvetna om hur viktig andningen är. Den styr många funktioner. Jag har själv tränat yoga och meditation i ett par år nu och märker stor skillnad i kroppen i och med hur man andas. Mitt nästa steg är att lära mig qigong. Jag känner att det nog är en träningsform som kommer att passa mig. För hur skönt det än är med yoga och meditation så är det mer rörelser i qigong. Jag som gammal dansare älskar att röra kroppen. Om man dessutom får lära sig om andningen, andligheten och rörelsefriheten så kommer nog jag att sväva till skyarna… (inte bildligt talat:-) ). Minska stressen och fram för med andningskontroll.

 

“Till syvende och sist är varje människas högsta önskan helt enkelt sinnesfrid”

Dalai Lama

Sinnet lika grått som vädret..

Det är så många här uppe i norr som känner som jag. Nu går vi mot mörka tider och vädret är grått, blött och trist. Sinnet likaså. Kan man fortsätta i den andan som vi gör, med antidepressiva. Många, många människor, vuxna som barn håller sig gående med antidepressiv medicinering. Det kan inte vara bra. Då vetenskapen inte heller har helt klart för sig vad det gör med oss människor på lång sikt. Visst finns det olika teorier, men vet det på riktigt vad det gör med oss. Ska barn i lågstadiet ta antidepressiva för att kunna gå till skolan? Ska vuxna medicineras för att gå till jobbet? För vem skull blir det då? Jag är helt säker på att det inte för den enskilde individen. Utan att det mer luktar politik. Vi måste passa in i facket så att politikens stora ekvation inte blir felräknat. Vi ingår ju liksom i deras spel. Det som gör att vårt samhälle går runt??  Vi ska tjäna mycket pengar till staten men inte kosta något. Helst ska vi jobba ett helt vuxenliv men aldrig uppnå pension. Staten tjänar pengar. Med risk att låta pessimistisk, det är inte riktigt meningen. Men vi måste bli lite mer medvetna. Ta kontroll över våra liv. Det känns som om vi lär vakna upp ur våra radiostyrda liv. Bestämma mer åt vilket håll vi vill att våra liv ska gå. Dags för förändring.

 

”Huru otaligt många de äro som lida av den vidriga och vitt spridda sjukan, att de ej blott måste framföra för den ena ilskna människan vad den andra i sin ilska sagt utan även därtill göra sina egna tillägg.”

Augustinus